Didaktiska metoder: didaktisk betyder
Didaktiska klassrumsstudier
Didaktik eller metodik? Skrivet av Claes Nilholm 1 kommentar Frågan i rubriken uttrycker två olika sätt att se på och förstå undervisning. Men hur ska vi förstå dessa begrepp och relationerna mellan dem? Till delar handlar detta om att genomföra en begreppsanalys men det går inte att komma runt det faktum att de båda olika sätten att betrakta undervisning också har en ideologisk dimension. Frågan om vad lärares arbete bör bestå i är alltså inte fristående från frågan om vilka begrepp vi använder när vi talar om det. Om det, som förefaller vara fallet idag, finns en tendens att tala om lärares arbete som metodik är det således inte en tillfällighet eller något att ta lätt på. Låt oss börja med att diskutera ett av begreppen i taget för att senare återkomma till relationerna mellan dem. Didaktik Välkända är de så kallade didaktiska frågorna vilka kan ställas till undervisningen: Vad är innehållet i undervisningen? Varför ska det undervisas om något?
Didaktiska triangeln
Didaktiska metoder avseende språk och interaktion i svensk grundsärskola Interteach Didaktiska metoder avseende språk och interaktion i svensk grundsärskola Interteach Didaktiska metoder avseende språk och interaktion i svensk grundsärskola Interteach är en nationell studie som ger lärare inom grundsärskolan tillfälle att dela med sig av sina kunskaper för att möjliggöra analys av didaktik och forskningsbaserad undervisning inom svensk grundsärskola. Startdatum: Slutdatum: Interteach genomförs av forskare vid Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. Syftet med studien är att identifiera vilka didaktiska metoder som används inom svensk grundsärskola för att främja språk och interaktion avseende elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar särskilt autism. Interteach är en totalundersökning som riktas till samtliga lärare som tjänstgör inom grundsärskolan i Sverige. Lärare som deltar i studien lämnar uppgifter om synen på sin egen undervisning och vilka didaktiska metoder de använder för att främja språk och interaktion i undervisningen.
Didaktik och lärande
I empiriska klassrumsstudier hålls undervisning, lärande och innehåll samman vilket gör sådana studier centrala för didaktisk kunskapsutveckling. Sammantaget arbetar därför forskningsmiljön DKS för att utveckla teori och metod inom detta område. På så sätt avser gruppen bidra till ökad förståelse för problem och utmaningar i klassrumsundervisning med fokus på relationerna mellan lärare, elev och aktuellt kunskapsinnehåll i en specifik kontext. Denna kontext eller detta forskningssammanhang är inte begränsat till skolklassrummet utan begreppet klassrum förstås här i bredare mening, som ett integrerat sammanhang för organiserad och intentionell undervisning och lärande. Forskningen är ofta praxisorienterad och genomförs inte sällan med såväl skolor som samarbetspartners i andra utbildningskontexter. Ett särskilt intresse utgörs av lärarutbildningsforskning. Cirka 50 medarbetare vid institutionen är knutna till forskningsmiljön. Arbete Didaktiska klassrumsstudier DKS arbetar med forskning där ett sammanhållet perspektiv på undervisning, lärande och dessa processers innehåll är centralt.
Didaktiska frågor
Didaktik och lärande Didaktik och lärande Ett didaktiskt forskningsperspektiv innebär en inriktning mot lärares arbete, elevers lärande och kunskapsbildning och rymmer ett intresse för att förstå hur undervisning går till och hur den påverkar elevens lärande och tänkande. Här ingår den kunskapsbildning som sker i lärarens arbetsutövning, det vill säga hur ett yrkeskunnande skapas och etableras. Forskningen kan behandla frågor om organisation samt tid och rum för lärande, och hur lärarens arbete, undervisning, kunskapsförmedling och elevernas lärande formas möjliggörs och begränsas av utbildningsinstitutionens och omgivningens politiska, kulturella och sociala miljö, exempelvis organisations- och ledningsideologier. Didaktik befinner sig i spänningsfältet mellan pedagogisk teori och praktisk erfarenhet. Den didaktiska forskningen kan sträva efter att generera kunskap som både har teoretiskt djup och som bidrar till genomförandet av god och reflekterad undervisning.