dudtone.pages.dev



Extraslag på hjärtat hela tiden: farlig hjärtklappning


  • extraslag på hjärtat hela tiden
  • Hjärtrytmrubbningar

    Ibland märks inga symptom alls, särskilt vid korta episoder av takykardi. Risk för hjärtsvikt Vid långvarig, ihållande takykardi finns det en stor risk att hjärtat efter hand blir påverkat med nedsatt funktion vilket kallas hjärtsvikt. I denna situation kan hjärtsvikts-symptomen vara det som gör att individen söker vård om själva takykardin inte ger så mycket symptom. Hjärtsvikten brukar i dessa fall gå tillbaka när arytmin behandlas. Det finns flera olika arytmier som kan ge takykardi och en vanlig indelning är att ange vilken del av hjärtat den kommer ifrån, det vill säga förmak eller kammare. Takykardier som kommer från hjärtats kammare anses vara allvarligare sjukdomar och är också oftare förknippade med allvarligare bakomliggande sjukdomar. Några vanliga arytmier som kan ge takykardi är förmaksflimmer, förmaksfladder, AV-nodal återkopplingstakykardi och kammartakykardi. Behandling av takykardier Takykardier kan behandlas på flera olika sätt.

    Hjärtat slår hårt vid vila

    Ge en gåva Hjärtrytmrubbningar Avvikelser i hjärtats rytm är vanliga. De beror på fel i hjärtats elektriska impulsbildning eller impulsfortledning och kallas med ett sammanfattande namn hjärtrytmrubbningar eller arytmier. Den vanligaste betydelsefulla hjärtrytmrubbningen är förmaksflimmer. Symtom hjärtrytmrubbningar Hjärtrytmrubbningar kan i vissa fall vara helt symtomfria, men även ge så svåra symtom att hela livsföringen förändras. I värsta fall kan man förlora medvetandet och hjärtats pumpfunktion upphöra. Symtom vid takykardi Symtomen vid takykardi beror på hur fort hjärtat slår, om hjärtat är friskt i övrigt och personens allmänna kondition. Det vanligaste symtomet hos i övrigt friska patienter med takykardi är hjärtklappning. Förekommer andfåddhet, tryck över bröstet eller yrsel och kanske svimning tyder det på att takykardin är mycket snabb eller att det samtidigt kan finnas en annan hjärtsjukdom. Symtom vid bradykardi Hos personer med bradykardi kan långsam puls hos en del uppträda mera konstant och ge besvär som trötthet, nedsatt prestationsförmåga, frusenhetskänsla och kanske yrsel.

    Hjärtat hoppar över slag yrsel

    Hjärtrytmrubbningar Vad är hjärtrytmrubbningar? Vid en rytmrubbning avviker hjärtslagen från de normala och kommer någon annanstans ifrån än från sinusnoden som normalt reglerar slagen. Rytmrubbningen visar sig som en avvikande hjärtrytm. Hur känner man igen en rytmrubbning? De vanligaste rytmrubbningarna är extraslag. Alla människor drabbas av extraslag, men vi upplever dem på lite olika sätt. Vissa känner av extraslagen som ett fladdrande eller flimrande eller som att hjärtat slår volt. Andra i sin tur känner att andningen stockar sig eller att hjärtat hoppar över slag. Å andra sidan märker vissa inte ens av hjärtats extraslag. Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen hos vuxna. Då är pulsen mycket oregelbunden och växlar kraftigt. Det viktigaste vid identifieringen av rytmrubbningar är att lära sig hur man känner av sin egen puls. Pulsen bör vara regelbunden och jämn. Man måste dock komma ihåg att en normal puls kan variera och att benägenheten att drabbas av rytmrubbningar ökar med åldern.

    Extraslag på hjärtat hela tiden:

  • Hjärtrytmrubbningar - arytmi
  • hjärtat hoppar över slag yrsel
  • Hjärtrytmrubbningar
  • hjärtat slår hårt vid vila
  • farlig hjärtklappning
  • Känna hjärtslagen i hela kroppen

  • Hjärtrytmrubbningar - arytmi

    Huvudbudskap Summary in English Ventrikulära extraslag VES är vanliga och förekommer hos patienter med eller utan strukturell hjärtsjukdom. Deras prognostiska betydelse är kopplad till eventuell underliggande hjärtsjukdom. Prognosen är god i frånvaro av strukturell hjärtsjukdom. Vid förekomst av kardiell påverkan eller symtom föreligger indikation för behandling med läkemedel eller kateterablation. För det stora flertalet gäller exspektans med information om en i regel god prognos. Ventrikulära extraslag VES är vanligt förekommande i befolkningen och innebär att hjärtats kammarmuskulatur aktiveras tidigare än nästa förväntade sinusutlösta slag. VES har hos många patienter ingen klinisk betydelse, men en del utvecklar nedsatt vänsterkammarfunktion redan vid låg VES-förekomst. De senaste åren har ökad kunskap om extraslagens ursprung bland annat genom EKG och ablationshjälpmedel till exempel intrakardiellt ultraljud ökat lyckandefrekvensen, vilket gör ablationsingrepp till ett attraktivt behandlingsalternativ som alternativ till antiarytmika.