Grundyta efter gallring: första gallring ålder
Grundyta efter gallring:
Hjälp med gallringsmall och grundyta
Hjälp med gallringsmall och grundyta Kristian84 - ons 22 feb , ons 22 feb , Va till en markägare och skulle göra en grundyta för att sedan kunna se lite vad som skall göras. Men jag behöver hjälp att friska upp minnet lite. Fråga:2 En förstagallring där man får runt stam före gallring i grundytan, hur gör man då med gallringsmallen? Kan man inte hugga efter gallringsmallen i förstagallring? Fråga 3 hur gör man när man får för många träd än vad gallringsmallen klarar av? TS Re: Hjälp med gallringsmall och grundyta Fredrik Reuter - Säffle - ons 22 feb , ons 22 feb , Hej, Tänkte kolla om ditt bestånd kan appliceras i stödprioriteringen nedan bild. Om så, vart hamnar du? MvH Fredrik tidigare admin skogsforum. Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog! Re: Hjälp med gallringsmall och grundyta Skogsola - Värmland - ons 22 feb , ons 22 feb , 1. Man räknar alla träd och räknar ut procenten av olika trädslag.
Hur hårt ska jag gallra?
När ska jag gallra? Med lite erfarenhet går det att bedöma gallringsbehovet genom att titta på kronorna. Säkrare är dock att mäta grundytan och höjden, och att använda gallringsmallar eller verktyget Gallringsmall. Är det dags att gallra här? Bild: Mats Hannerz Tänk på att träden på goda marker och i södra Sverige växer fort i unga år och att behovet av gallring kan uppstå snabbt. I bestånd på svagare marker och i norra Sverige tar det längre tid. Beståndets höjd säger mer om lämplig gallringstidpunkt än beståndets ålder. När beståndet har en viss höjd och täthet som mäts som grundyta är det dags att gallra. I välröjda bestånd rekommenderas första gallring när beståndets övre höjd är meter. En senare gallring utförs vid meters höjd. När träden når över cirka 20 meter är stormfällningsrisken stor efter gallring. Om skogen gallras när den är över 20 meter bör beståndet få stå kvar år på goda marker och ännu längre tid på svaga marker innan det slutavverkas.
Grundyta tabell
Hur hårt ska jag gallra? Hur hårt gallringen ska göras beror på beståndets tidigare skötsel, risker för skador och om du vill satsa på kvalitet eller grova stammar. Vanligast och enklast att mäta är med hjälp av grundyta. Det brukar bli små skillnader i gallringsstyrka mellan grundyta och volym, oavsett gallringsform. Om gallringsstyrkan mäts som stamantal blir gallringsstyrkan hög vid låggallring, eftersom fler och klenare träd tas ut då. Det motsatta gäller vid höggallring, där färre och grövre träd tas ut. Lämplig gallringsstyrka Hur hård gallringen ska vara är en avvägning mellan tillväxten efter gallring och risken för vind- och snöskador. Dessutom påverkar den kortsiktiga gallringsekonomin ju fler och grövre träd du tar ut desto högre intäkt i den enskilda gallringen. Då förlorar du tillväxt och samtidigt ökar beståndets stormkänslighet. Undvik också för svaga gallringar. Det ger sämre ekonomi och diametertillväxten av de kvarvarande stammarna blir lägre.
Gallringsmall ingvar
Foto: Mattias Bokinge Gallring En rätt utförd gallring är en av de viktigaste åtgärderna för att skapa en värdefull skog. Du får en fin, friskare skog och ett ökat virkesvärde på träden som lämnas kvar. Dessutom får du en tidig intäkt från din skog. När man gallrar tar man bort svaga och skadade träd så att de som står kvar får chans att utvecklas till värdefulla träd. Träden man sparar får större utrymme och bättre tillgång till ljus, näringsämnen och vatten. Tillväxten fokuseras på starka och vitala träd, vilket gör att man får större volymer värdefullt virke vid den framtida föryngringsavverkningen. Många skogsägare som gallrar gör det av skogsvårdsskäl och med en förhoppning om att få en första ekonomisk intäkt från sin skog, men gallringen är också en chans att själv påverka hur du vill ha din skog: En del skogsägare vill utveckla skogens natur- och kulturvärden. Det kan man göra genom att till exempel gallra fram gamla vårdträd och olika inslag av löv, vilket gör att det blir mer variation i din skog.