Indoeuropeiska urspråket: språkträd europa
Språkträd finska
Huvudartikel: Urindoeuropéer Forskare har föreslagit flera hypoteser om när, var och av vem urindoeuropeiska talades. Kurganhypotesen , som först lades fram av Marija Gimbutas , [6] har blivit den mest populära. Den föreslår att de ursprungliga talarna för PIE var Yamnaya-kulturen förknippad med kurganerna gravhögarna på den pontisk-kaspiska stäppen norr om Svarta havet. Enligt teorin var talarna ridkunniga nomadiska pastoralister , vilket gjorde att de kunde migrera över Europa och Asien i vagnar. I början av det tredje årtusendet f. En alternativ teori, den anatoliska hypotesen, föreslår att urindoeuropeiska härstammar från Anatolien dagens Turkiet och att spridningen började omkring f. Språkträd [ redigera redigera wikitext ] Då anhängarna av den första meningen, att drastiska förändringar krävs , vill visa hur de indoeuropeiska språken är besläktade, använder de en bild av ett träd, som delar sig i grenar och kvistar vid olika historiska tidpunkter.
Indoeuropeiska urspråket:
Sök i tre ordböcker på en gång
Hur kan vi veta något om det indoeuropeiska urspråket? Ingen vet säkert var eller när det indoeuropeiska urspråket talades. Det finns inga skriftliga lämningar, och har troligen aldrig funnits. Men att det har funnits ett urindoeuropeiskt språk är visst och sant. Och detta språk är till stora delar välkänt och kartlagt. Hur är det möjligt? Svaret är att urspråket lever kvar i sina ättlingar, till exempel de germanska, italiska, keltiska, baltoslaviska och indoiranska språkfamiljerna. Genom att studera likheterna mellan de indoeuropeiska dotterspråken kan man se hur ljuden går igen och med hjälp av detta försöka gå bakåt och rekonstruera det historiska förstadiet. Ta ett ord som det svenska namn — det uppvisar stora likheter med engelskans name, latinets nomen, grekiskans onoma och till och med naman, som det hette på sanskrit. Alla dessa ord har en gemensam upprinnelse i urindoeuropeiskan där man kan anta att motsvarande ord var något i stil med nomen.
Vad vet vi om ärtans språkhistoria?
För knappt 5 år sedan invandrade det boskapsskötande Jamnafolket från öster och spred det indoeuropeiska urspråket till vår del av världen. Då bodde här redan stenåldersbönder som invandrat från Främre Asien. Svenskan innehåller vad jag förstår arv även från deras språk — ord som ärta, målla, rova, böna och klöver. Har denna del av vårt språk därmed ett icke-indoeuropeiskt ursprung i Främre Asien? Vad vet man i så fall om det? Bild: Getty images Svar av Jenny Larsson, professor i baltiska språk, föreståndare för Centrum för indoeuropeiska språk- och kulturstudier, Stockholms universitet Tack vare att man numera kan utvinna dna ur förhistoriska kvarlevor har forskningen kunnat visa att det skedde en stor folkvandring för omkring 5 år sedan med utgångspunkt från stäppområdena norr om Svarta och Kaspiska haven. Genetiken kan naturligtvis inte avslöja något om vilket språk dessa invandrande människor använde, men mycket tyder på att det var just denna grupp som förde med sig ursprunget till det som senare utvecklades till de olika indoeuropeiska språken.
Urindoeuropeiska
Wikimedias språkkod ine-pro Urindoeuropeiska, protoindoeuropeiska PIE eller det indoeuropeiska urspråket kallas det urspråk som med varierande grad av säkerhet kan rekonstrueras utifrån lagar om fonetiska förändringar bland de indoeuropeiska språken. De tänkta talarna av detta språk benämns urindoeuropéer , och tiden för språkets splittring förläggs vanligen till mellan och år före Kristus. De klusila konsonanterna fanns i en tonlös, en tonande och en tonande och aspirerad serie. Enligt den glottaliska teorin är det istället en tonlös, en glottaliserad ejektiv och en tonande serie. Den glottaliska teorin introducerar dock fler problem än den löser, och följs av en minoritet bland forskarna. De velara konsonanterna fanns dessutom i en palataliserad, en ren och en labialiserad serie, vilket ger inte mindre än nio "k-aktiga" språkljud. Av de kända språken har endast luviska behållit alla tre serierna. I tokhariska uppgick alla serier i den rena, medan hettitiska behållit den labialiserade serien.