Kända skillingtryck: skillingtryck i en sal på lasarettet
Skillingtryck lilla anna
Före Spotify. Skillingtryck var visor man kunde köpa på lösblad. Som namnet avslöjar kostade de inte så mycket. Under vilken tidsperiod ett skillingtryck kostade just en skilling vet jag inte. Priset förändrades väl med tiden. Det äldsta bevarade skillingtrycket är från år och heter En ny Wijse om een ädel och dygdesam Quinna i Rom. Men skillingtrycken var kanske vanligare under sjutton- och artonhundratalet då läskunnigheten blev mer utbredd och trycktekniken förbättrades och gjorde tryck billigare. Oftast saknade visan upphovsman. Givetvis var det någon som skrivit den, men det angavs sällan. Upphovsrätten var inte uppfunnen och texterna spreds på olika sätt, förändrades och dök upp i olika landsändar med lokala skillnader. Ofta handlade de om något som inträffat på riktigt. Lite som en nyhetsbevakning. Sanningshalten kanske det inte alltid var så noga med. Men mord, elände och skandaler var väl gångbara teman. Ofta angavs det vilken redan känd melodi texten skulle sjungas på.
Tryckgenren går tillbaka till åtminstone slutet av talet och fortlevde fram till talets första decennier. Formatet är som regel oktavo , det vill säga ett halvt tryckark som vikts två gånger till ett åttasidigt alster. Termen skillingtryck är förknippad med just visor, medan besläktade tryck med prosainnehåll såsom sagor, legender, spökhistorier och äventyr brukar kallas sagotryck eller folkböcker. Kungliga biblioteket. F , a. Myntvärdet skilling infördes i Sverige och vid talets början var just en eller ett par skilling ett vanligt pris på vistrycken. Ofta är det sentimentala visor ur den sena skillingtrycksrepertoaren som får bära bilden av det typiska skillingtrycket, men i verkligheten har vistrycken innehållit en stor variation av genrer och stilar: kungahyllningar, psalmer, humoristiska visor, nyhetsvisor och propaganda med mera. Skillingtrycken såldes på landsbygden av kringvandrande försäljare och på marknader , och senare även i städernas tryck- och affärsbodar.
Vad är ett skillingtryck
Skillingtryck Skillingtryck Skillingtryck: studier i svensk folklig vissång före av Margareta Jersild, Stockholm Boken är del två i utgivningsserien Handlingar från Svenskt visarkiv. Till utskriftsversionen pdf, MB Förord Skillingtryck, alltså enkla småtryck med visor av olika slag, är ett alster som nästan uteslutande består av texter. Skillingtrycksvisorna speglar vad man i allmänhet sjöng och vilka melodier som var populära under skilda tider. Inga egentliga traditionsuppteckningar har dock bevarats av melodier till skillingtrycksvisor från tiden före Melodiangivelserna får därför en avgörande betydelse. Mot denna bakgrund är Margareta Jersilds musikvetenskapliga doktorsavhandling om skillingtrycksvisornas melodier före år ett verkligt referensverk i fråga om denna folkliga vissångs melodibruk. Avhandlingen utkom redan , men är än i skrivande stund den enda större studie som gjorts i ämnet. Förutom en grundlig utredning av skillingtrycksmediet och visornas ställning inom den folkliga svenska vissången sammanställer hon i arbetet melodiangivelserna systematiskt och söker spåra de konkreta melodierna bakom dessa angivelser.
Kända skillingtryck:
Bengt R. Jonsson - Margareta Jersild: Svenska visor En vägledning för studiecirklar Skillingtryck Skillingtryck är små häften om i regel 8 sidor. Deras innehåll kan vara skiftande, men som egentliga skillingtryck räknas numera vanligen endast sådana med visinnehåll, under det att liknande tryckalster med prosainnehåll brukar kallas folkböcker. Skillingtrycken omfattar i medeltal tre visor. De innehåller endast texterna, ej melodierna med mycket få undantag som när några visor på talet är försedda med melodi i sifferskrift för psalmodikon. I stället förekommer det ofta, att visorna uppges kunna sjungas såsom någon annan, känd, namngiven visa. I en del fall skulle skillingtryckens visor sjungas "under sin egen behagliga ton", varvid väl denna ibland utlärdes av skillingtryckförsäljaren. Vi känner ungefär 30 svenska visskillingtryck, i vilka dock en och samma visa kan förekomma på många ställen. De äldsta bevarade trycken är från talets slut. Därifrån och fram till talets början äger våra bibliotek ett par hundra tryck.