Likhetsprincipen krisberedskap: krishantering msb
Krishanteringens grunder
Saepmie Krisberedskapssystemets grunder Syftet med den svenska krisberedskapen är bland annat att värna befolkningens liv och hälsa och samhällets förmåga att fungera. Beredskapen bygger på att samhällets normala, dagliga verksamhet så långt det är möjligt förebygger olyckor och störningar samt hanterar dem effektivt när de ändå inträffar. Om man förstår de grundregler som styr svensk krisberedskap och hantering av extraordinära händelser får man också en bild av hur krishanteringssystemet fungerar. En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna; Ansvarsprincipen — den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare. Likhetsprincipen — under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden — så långt det är möjligt.
Beredskapsmyndigheter
Krisberedskap Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet — före, under och efter en samhällsstörning. Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt. Vi ska verka för att: nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län samordna verksamhet mellan kommuner, regioner och myndigheter under en kris information till allmänhet och media samordnas inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen. Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna återföra erfarenheter efter en samhällsstörning. Krissamverkan i Jönköpings län De huvudsakliga forumen för krissamverkan i länet är: F-samverkan med inriktning mot kriser Räddsam-F som är räddningstjänstens samverkan F-samverkan i Jönköping består av representanter från både Länsstyrelsen, polisen, SOS Alarm, kommunerna, Regionen och Försvarsmakten.
Sektorsansvariga myndigheter
Krishanteringens grunder Krishanteringens grunder Om man förstår de grundregler som styr svensk krisberedskap och hantering av extraordinära händelser får man också en bild av hur krishanteringssystemet fungerar. Samverkan är grunden för den svenska krisberedskapen och hanteringen av extraordinära händelser. Svensk krishantering bygger på samverkan. Det gäller samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor. Ingen kan ensam avvärja eller hantera en kris. De tre grundprinciperna En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna. Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris, att kommunerna sköter skola och äldreomsorg och så vidare.
Likhetsprincipen krisberedskap:
Krisberedskapssystemets grunder
Vi har erfarenhet av att arbeta med krisberedskap på olika nivåer, från lokal till internationell, och inom olika infrastruktursystem. Systemet för krisberedskap och krishantering Krisberedskap handlar om att förebygga, förbereda och hantera, men också om att lära av inträffade kriser. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar vi viktiga underlag för beslut och inriktningar. Samhällets krisberedskap är en gemensam verksamhet. I Sverige finns den grundläggande krisberedskapen i myndigheters och andra aktörers verksamhet under normala förhållanden. Det offentliga bär huvudansvaret för den nationella krisberedskapen, men enskilda individer och företag har också ett ansvar och en viktig roll i samhällets krisberedskap. Det beror inte minst på att en stor del av den samhällsviktiga verksamheten har privatiserats och numera finns inom näringslivet. Det svenska krishanteringssystemet är organiserat i nivåer.