Farliga njursjukdomar: njursvikt dödlighet
Mat att undvika vid njursvikt
Akut njurskada, tidigare kallad akut njursvikt, är ett mycket vanligt förekommande och underskattat problem inom sjukvården. Akut njurskada är starkt förknippad med ökad dödlighet, risk för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och dialyskrävande kronisk njursjukdom. Tabell 1. Akut njurskada, tidigare kallad akut njursvikt, är vanligt förekommande hos patienter inom sjukvården []. Akut njurskada innefattar ett brett spektrum av förändringar i njurfunktion, från en liten stegring av serumkreatininvärden ända till det att behov av dialys uppkommer. Den kliniska betydelsen av akut njurskada är stor och sannolikt underskattad. Ett stort antal studier har visat att överlevnaden är försämrad oavsett under vilka omständigheter man drabbas []. Det saknas dessvärre etablerade sätt att förebygga akut njurskada, och det finns inte heller någon etablerad behandling annat än understödjande åtgärder som kontroll av elektrolyter, vätskebalans och i ovanliga fall akut dialys för att begränsa skadan [4].
Farliga njursjukdomar:
Polycystisk njursjukdom (ADPKD)
För barn 0—fyller 19 i år och äldre över 84 år är patientavgiften 0 kr. Frikort gäller. Observera att kostnaden kan ändras om du behöver träffa annan vårdpersonal än förväntat eller komma på återbesök. Vid akut njursvikt kan symptomen vara mer påtagliga, men om den underliggande sjukdomsorsaken åtgärdas finns det ofta goda chanser för att njurfunktionen ska återställas. Vid kronisk njursvikt har däremot njurvävnaden successivt gått förlorad och går inte att ersätta. Så funkar ett digitalt vårdbesök Vad innebär njursvikt? Vid njursvikt förmår inte njurarna längre att sköta sina uppgifter i kroppen. Njurarna har en stor överkapacitet, och symptom på sviktande njurfunktion uppträder inte förrän de har förlorat omkring hälften av sin kapacitet eller mer. En så stor påverkan på njurarna kan ske gradvis vid en kronisk njursjukdom, eller uppkomma akut till följd av exempelvis uttorkning, en stor blodförlust, svår infektion eller förgiftning.
Njurcancer
Njurcancer startar oftast i en kanal i njuren. Det finns flera olika former av njurcancer och den vanligaste kallas klarcellig njurcancer. Ofta har man inga symtom och sjukdomen upptäcks av en slump. Granskad av: Ulrika Harmenberg, överläkare, Radiumhemmet, Karolinska universitetssjukhuset Fakta De flesta som drabbas av njurcancer är över 60 år. Det är vanligt att njurcancer förekommer utan några symtom och att tumören upptäcks vid utredningar av andra orsaker. Orsaken till njurcancer är inte klarlagd men rökning, övervikt och fetma ökar risken. Vad är njurcancer? Vid njurcancer är det oftast en körtelcell i en njurkanal som har börjat dela sig ohämmat och efter en tid, kanske flera år, bildat en tumör. Den vanligaste formen av njurcancer är klarcellig njurcancer. Andra former är papillär njurcancer, kromofob njurcancer och Wilms tumör. De olika njurcancerformerna skiljer sig åt när det gäller prognos och val av behandling. Att ha cancer i båda njurarna är sällsynt men är vanligare vid ärftlig cancer.
Njursvikt alkohol
Extrarenala manifestationer Levercystor Den vanligaste extrarenala manifestationen. De är vanligare hos kvinnor, vilket sannolikt beror på att östrogen stimulerar levercystornas tillväxt. De är oftast asymtomatiska och leder nästan aldrig till nedsatt leverfunktion. Vanligaste symtomen är: Smärta vid kompression Blödningar Infektion Det är mycket ovanligt att levercystor påverkar leverns blodcirkulation. Det kan dock i sällsynta fall utvecklas till allvarlig polycystisk leversjukdom vilket kan fordra kirurgi. Dessa ger i allmänhet inga symtom och fordrar ingen specifik behandling. Risken ökar när aneurysm finns i familjen. Det vanligaste neurologiska tillståndet hos ADPKD-patienter är dock blödning p g a högt blodtryck eller ischemisk stroke. Ökad risk för blödning förekommer om bråcket är stort, vid högt blodtryck, vid högre ålder och om ADPKD med åderbråck i hjärnan finns dokumenterat tidigare i släkten. Bråcket kan vara asymtomatiskt eller upplevas som en obehagskänsla eller tyngd och smärta.