Julgran datum: julgran jula
Julgran rusta
Folkfest med julgransplundring och julgransbränning i Österskär En "utkastad" julgran i Paris i januari En julgransplundring, Knutsfest, Knutsdans eller julgransskakning är en tradition i samband med att julen tar slut, som innebär att man bland annat klär av och kastar ut julgranen samt ställer undan advents- och julsakerna , vilket i Sverige ofta sker på tjugondag Knut , som infaller den 13 januari. Många julgransplundringar hålls dock någon närliggande dag. I äldre svensk tradition, och på många håll i Europa tar julen slut en vecka tidigare, efter trettonhelgen. Godsakerna i julgranen bestod ursprungligen av äpplen och bakverk , [3] senare även av hårt godis som polkakäppar och fyllning i smällkarameller. En annan tradition som sannolikt legat till grund för julgransplundringarna är de upptåg som förekom i bondesamhällets byar. Då sprang barn och ungdomar från stuga till stuga för att tigga mat och dryck, samtidigt som de ropade ut julen.
Rätt eller fel att ta in julgranen tidigt?
När tar man bort julpyntet? Firanden av högtider och folkliga traditioner genom Sveriges och Nordens kulturhistoria är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om Tjugondag Knut utifrån museets samlingar och kunskap. Den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, är julen slut enligt en tradition som vi har sedan åtminstone talet. I äldre tradition och på andra håll i Europa tar julen slut den 6 januari, det vill säga när vi i Norden firar trettondagen. Att slänga ut granen tillsammans med en så kallad julgransplundring härstammar från talets borgerliga traditioner. Vanliga frågor om Tjugondag Knut Varför har man julgransplundring? Tjugondag Knut dansas julen ut. En annan faktor som påverkat julgransplundringarna är sannolikt de upptåg som man kunde se i bondesamhällets byar vid denna tidpunkt. Då sprang barn och unga omkring och tiggde mat och dryck till sista julstugan, samtidigt som de ropade ut julen. Under talet har tjugondag Knut kommit att associeras med barn och godis.
Julgran rea
Det finns hypoteser om en julgran i Tallinn och en i Riga Med säkerhet kan vi säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av talet. Julgranen är, tillsammans med jultomten , en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det stora genomslaget för julgranen i Sverige kom under det tidiga talet men dess historia går mycket längre tillbaka än så. Så här skriver författaren Maria Flinck i boken Granna granen — julgransprydnader från till Seden att dekorera julträd uppstod i Mellaneuropa [på talet], delar av det som idag är Österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike. De tidigaste kända julträden är de som hantverkarna i skråna ställde i sina samlingsrum på talet. Julträd måste inte vara just en gran och det är inte heller säkert om eller i så fall hur man dekorerade dessa träd. I Baltikum har de två huvudstäderna Tallinn och Riga under talet börjat bråka om vem som var först med en julgran. Riga says it was first, in Tallinn claims a much earlier event, in Historikern Juri Kuuskemaa menar att julträdet i Tallinn med säkerhet var en gran.
Julgranen, när tar ni in den och pyntar?
När inomhusgranen först dök upp i Sverige var den bara en i mängden av dekorationer gjorda av levande kvistar, men med tiden kom den tyska nymodigheten att dominera. Den första pyntade inomhusgranen i Sverige är dokumenterad till år [18] och stod på herrgården Stora Sundby i Södermanland. Granen blev allmänt förekommande i svenska hem först i slutet av talet. Det var en ceremoni som passade utmärkt in i den tidens borgerliga festmönster, där överraskningar var en viktig del av många festliga tillfällen, inte minst på julen. Med tiden blev det vanligare med garndockor i julgranen och hemmagjorda korgar och hjärtan i glanspapper eller dekorationer gjorda av mjöl och vatten. Föregångaren till glitter kallades änglahår och blev vanligt kring år Under talet tillkom även stjärnan i toppen. Från slutet av talet blev det vanligt att hänga upp tunna glaskulor som importerades från Tyskland och Tjeckien. Girlander med blandade pappersflaggor från de nordiska länderna förekom också.