Kan man utveckla bipolär sjukdom: bipolär typ 1 och 2 skillnad
Bipolär elak
Sjukdomen kan orsaka problem i den drabbades sociala relationer, på arbetet eller för den privata ekonomin. Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom1 som även kallas manodepression och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk har man ett förhöjt stämningsläge med överaktivitet och ett intensifierat känsloliv. När man är deprimerad har man däremot sänkt stämningsläge och minskad energi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje. Mellan de maniska eller depressiva perioderna brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt med medicinering3. Det finns olika typer av bipolär sjukdom. Den mest kända är typ 1 som tidigare kallades manodepressiv sjukdom. Då kan man ha maniska och depressiva symtom samtidigt eller pendla kraftigt mellan de båda under samma dag. Att kastas mellan överaktivitet och rastlöshet den ena stunden till att känna hopplöshet och förtvivlan i nästa, brukar vara extremt jobbigt.
Kan man utveckla bipolär sjukdom:
Bipolär affektiv sjukdom
Mellan perioderna kan du ofta fungera precis som vanligt och är helt symtomfri. Bipolär sjukdom är en komplex sjukdom som kan orsaka omfattande psykiska problem om den inte behandlas. Men genom att söka hjälp kan besvären ofta lindras genom behandling. Vad är bipolär sjukdom? Definitionen av bipolär sjukdom är att ditt humör svänger kraftigt mellan två motpoler, oftast mellan mani och depression. Ofta kommer mani och depression i olika perioder men ibland förekommer båda två samtidigt, vilket kan ge svåra psykiska problem. Mellan perioderna kan du må bra och ha en mycket fungerande vardag. Bipolär sjukdom beror på och påverkas av arv och miljö. Om du har en genetisk släkting som har sjukdomen finns det en ökad risk att du får den också eftersom bipolär sjukdom ofta går i arv. Sjukdomen kan också utlösas av sådant som händer i livet. Det kan exempelvis vara så att du stressar mycket eller har gått igenom en svår händelse som till exempel en separation av något slag, en relation som avslutats eller ett dödsfall.
Vad händer i hjärnan vid bipolär sjukdom
Psykisk sjukdom som kännetecknas av perioder av mani och depression. Annons 1 av 5 Bakgrund Bipolär sjukdom är ett kroniskt sjukdomstillstånd av oklar genes. Tillståndet kännetecknas primärt av episodiska förskjutningar av stämningsläge och aktivitetsnivå men motivation, kognition och motorik är också påverkat. De affektiva episoderna har varierande duration och patienterna kan vara väsentligen besvärsfria under perioder däremellan. De affektiva episoderna utgörs av antingen depression, mani eller en blandning av symtom från dessa tillstånd. Depression kännetecknas främst av ihållande nedstämdhet, anhedoni glädjeförlust och apati intresseförlust. En depressiv episod som uppnår kriterier enligt DSM-5 kallas för egentlig depression eng. Typiskt för maniska episoder är en ihållande ökad aktivitet och energi med samtidigt abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning. Vid besvärsfrihet mellan episoder benämns tillståndet eutymi. Vid blandtillstånd förekommer att överaktivitet, irritabilitet och rusande tankar kan blandas med hopplöshet, nedstämdhet, minskat sömnbehov och självmordstankar.
Psykiatriska sjukdomar är vanliga och medför stort lidande för såväl den drabbade och dennes anhöriga, och kostar samhället stora summor. För att förbättra behandling av bipolär sjukdom måste vi lära oss mer om orsakerna. Studien undersöker också effekten av stämningsstabiliserande läkemedel och varför vissa personer får en bättre effekt än andra. Förhoppningen är att studien ska leda till bättre vård och behandling av bipolär sjukdom. Vi har nu stängt studien i maj så vi tar inte emot fler deltagare. Tack till alla som medverkat! Man har ännu dålig kunskap om orsakerna till varför man utvecklar dessa sjukdomar. Att känna till en sjukdoms orsaker är väsentligt för att kunna ta fram nya behandlingar. Vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik MEB bedrivs ett stort antal studier med psykiatrisk inriktning. Här studeras bland annat miljömässiga och ärftliga riskfaktorer för autism, anorexia nervosa, schizofreni, ADHD och bipolärt syndrom manodepressiv sjukdom.