Skriet versioner: skriet engelska
Skriet korsord
Nu har experter tagit reda på vem det var som klottrade på duken. Foto public domain Den första av de fem versionerna av Edvard Munchs Skriet, som idag finns på Nasjonalmuseet i Oslo, har ett litet meddelande på norska. Experter trodde först att det var vandalism och att det kanske var en upprörd besökare som i början av talet klottrade på duken. Men nu har man med hjälp av infraröd analys kunnat avslöja vem som ligger bakom meddelandet och det är ingen mindre än Munch själv. Edvard Munch, 'Skriet', , olja, tempera och pastell på papp, 91 x 73 cm, Nasjonalmuseet, Olso. Foto public domain Teknikerna med infraröd fotografering och grafologisk analys har gjort det möjligt för experter att noggrant undersöka skriften, ord för ord och bokstav för bokstav, för att sedan jämföra den med andra kända skrifter av målaren, bland annat brev och anteckningsböcker. Skriften på norska "Kan bara ha målats av en galen man! Foto Public domain Precis som sin far och syster led Edvard Munch av psykisk ohälsa och lades in på psyket efter ett nervöst sammanbrott.
“Skriet” fortsätter att överraska
På en av Oslos vackraste utsiktsplatser fick Edvard Munch inspiration till den världsberömda målningen Skriet. Edvard Munch I målarens omfattande memoarer finns ett par meningar om promenaden som kom att förändra konsthistorien. Varje tavla visas en timme åt gången, som en del av den permanenta utställningen Edvard Munch Infinite. På så vis kan man på bästa sätt skydda de ömtåliga målningarna. Munch målade Skriet i Nice på senhösten — långt från den plats där han fick idén till den mytomspunna bilden, i det som dag ligger i Ekebergsparken Skulpturpark. Den kan du besöka när som helst, och du tar dig lätt dig dit genom att följa en av de övervuxna, branta och vindlande stigarna från gamla stan i östra delen av Oslo. Ekeberg är ett populärt resmål, med sin modernistiska restaurang och skulpturpark — och inte minst den storslagna utsikten. På håll kan du också spana in Astrup Fearnley Museet , ett av landets främsta museer för samtidskonst. Det var faktiskt här, på Olaf Ryes plass, som en fattig Edvard Munch började sin vandring mot stjärnstatus.
Jag kände det stora skriet genom naturen
Skriet är ett expressionistiskt motiv som Edvard Munch under åren — framställde i fyra målningar och en litografi. På norska kallas verket av konstnären för Skrik; detta namn användes även tidigare på svenska. Motiv Flera Munch-målningar har olika sinnestillstånd som motiv, ofta obalanserade och på gränsen till det patologiska. Innan Munch skapade den första versionen av Skriet, utnyttjade han sin skräckupplevelse direkt i ett liknande motiv kallat Förtvivlan. Detta finns i flera versioner, den äldsta från På Thielska galleriet i Stockholm finns en version från Grundkompositionen är densamma som i Skriet, men textens "jag" har här den plats i förgrunden som Munch senare gav till den skrikande kvinnan. I ett tredje motiv med samma bakgrund, kallat Ångest från stirrar en samling uttryckslösa ansikten på den ångestfyllde betraktaren. Stämningen liknar den i Munchs målning Aften på Karl Johan men är här satt samman med den solnedgångsupplevelsen från "Förtvivlan" och "Skriet".
Skriet värde
Varje version visar en figur med ett plågat uttryck stående mot en turbulent, färgstark himmel. Dessa verk har blivit ikoner inom modern konst, jämförbara med Mona Lisa i deras kulturella betydelse och genomslag. Verkens historia och kontext Edvard Munchs Skriet är inte bara en målning, utan en serie av fyra olika versioner skapade i olika medier, inklusive målningar och pasteller. Denna serie utforskar teman som ångest, rädsla och den existentiella mänskliga erfarenheten, vilket reflekterar Munchs egna känslomässiga och psykologiska kamp under denna period. Skriet är kanske den mest kända av hans verk och fångar på ett kraftfullt sätt den känslomässiga intensitet som han ofta försökte förmedla genom sin konst. Första versionen Den första versionen av Skriet är en pastell och skapades år Den finns idag på Munch-museet i Oslo. Detta verk var banbrytande för sin tid och visade en djärv användning av färg och linje för att uttrycka en stark känslomässig upplevelse.