Stor grävling: grävling på tomten
Vem äter grävling
Fram till talet behandlades den europeiska grävlingen som ensam art i släktet Meles men studier av anatomiska och genetiska skillnader indikerar att två populationer, som förekommer i centrala Asien och i Japan , utgör goda arter, vilka beskrivits som Meles leucurus och Meles anakuma. Sydgränsen går vid Irak , Iran och centrala Afghanistan. I Kaukasus går den upp till 2 meter och i Pamirbergen upp till 3 meter. Meles meles arcalus Miller, — förekommer på Kreta Meles meles canescens Blanford, — förekommer i Transkaukasus , norra Iran , Turkmenistan , Afghanistan , kanske även Anatolien Meles meles heptneri Ognev, - förekommer i norra Kaukasus , Kalmuckien , Volgas floddelta Meles meles marianensis Graëlls, — förekommer i Spanien och Portugal , kanske även i delar av Frankrike [12] Meles meles meles Linné, — förekommer i Västeuropa med undantag av Iberiska halvön, så långt österut som till Volga och Uralbergen. Den förekommer även på Kreta.
Grävling äter
Sök Sök efter: Foto: Privat Kenneth Trollerud hade inte plats i frysen för den fällda bamsegrävlingen på drygt 19 kilo. Normalt väger en fullvuxen grävling cirka 12 kilo. Publicerad Fällde jättegrävling på drygt 19 kilo Två norrmän var i helgen ute på rävjakt då något stort rörde sig ute i gräset. De trodde först det var hund, men i kikaren såg de att djuret var en jättestor grävling. Kenneth Trollerud var ute på med en jaktkompis i trakten av Geihus i Buskeruds fylke, nordväst om Oslo. Den fällda grävlingen var den största grävling de två jaktkamraterna någonsin sett. När jaktkamraterna kom hem vägdes djuret. Vägde drygt 19 kilo Grävlingen vägde 19,1 kilo. Normalvikten ligger kring 12 kilo för en fullvuxen grävling. Grävlingen var så stor att den inte fick rum i frysen. Kenneth Trollerud fick låna utrymme i grannens frys. Kan bli en guldtrofé Nu ska grävlingen ytterligare vägas och sändas för beredning och garvning av skinnet. När Kenneth Trollerud får tillbaka skinnet ska kraniet mätas utan underkäke.
Jättegrävling skjuten på åtel
En av föreningens experter, Hans Ring, berättar om hur du känner igen grävlingsspår och hur du har chans att se dem. Annons Hans Ring är en erfaren spårare, naturfotograf och rovdjursexpert som är aktiv inom Svenska rovdjursföreningen. Han tipsar om att det bästa sättet att känna igen grävlingarnas tassavtryck i snö eller lera är att grävlingen har fem synliga tår som sitter i en nästan rät linje. Tassavtrycket påminner om ett björnspår i miniatyr. På vintern är det minimal risk att se björnspår eftersom de går i ide och oftast inte rör sig i naturen från mitten av oktober till mitten av april. Men järvspår kan ses på vintern och lite mildare nätter brukar även grävlingarna gå ut ur grytet för att göra toalett. Grävlingens framfotavtryck är cirka 5 cm långt, järvens framfot är cirka 13 cm långt och björnens framfot är ungefär 14 cm långt. Bakfötterna på samtliga djur är något längre eftersom hälen också syns. Däremot är uttrar aktiva på vintern och deras spår kan förväxlas med grävlingens om man inte vet vad man ska titta efter.
Stor grävling:
Fällde jättegrävling på drygt 19 kilo
Köp Grävling - bekämpningsguide Att grävlingar attackerar människor är ytterst sällsynt. Dock är det desto vanligare att de skadar odlingar eller gräver gryt och gångar som förstör tomtmark eller i värsta fall hus. Dessutom anlägger grävling ofta massor med latringropar i närheten av sitt gryt. Trots att grävlingstammen i Sverige är ca Dels för att grävlingar är skygga och nattaktiva djur, dels då grävling föredrar skogslandskap där det finns rikligt med föda och skyddande vegetation. Kort om grävling Grävling latin: Meles meles är ett mårddjur. Grävlingar lever i grupper om upp till 12 individer inom hävdade revir. Oftast är reviren så stora som hektar. Grävling har dålig syn och är inte en särskilt duktig jägare. Istället samlar eller plockar snarare grävlingar den föda de kommer åt, de är allätare. Huvuddelen av födan består av daggmaskar som grävlingen lokaliserar med hjälp av känslig hörsel och doft. Grävlig äter också bl. Att grävlingen äter fågelägg och fågelungar kan hota känsliga arter.